Lungre Motorstadion 425 83191 Östersund
063122095
kansli@jmk.nu

Rallyhistorik

Välkommen till Jämtlands Motorklubb och vår hemsida.

Created with Sketch.

Rallyhistorik, Jämtlands MK Ver 2017

Jämtlands Motorklubb, JMK, bildades 1924 och är alltså på god väg mot 100- årsjubileum.
Under en så lång tidsperiod, har det helt naturligt varit många upp- och nedgångar i
klubbens verksamhet. Men i stort kan man dock säga att JMK är och har varit en mycket
driftig klubb. Det gäller både antalet aktiva och antalet arrangemang. Under storhetstiden i
slutet av förra århundradet, var det inte många motorklubbar i Sverige som kunde mäta sig i
verksamhet med JMK. När klubben var som störst i början på åttiotalet, hade 441
medlemmar någon form av licens för bilsport. Till detta kommer klubbens aktiva på MC-
sidan. När Svenska Bilsportförbundet hade en licensvärvningskampanj strax före sekelskiftet,
var JMK enda klubben med över 200 licensierade. När det gäller att arrangera många
tävlingar var JMK alltid i topp i Sverige från början av sjuttiotalet till år 2000. Minst ett
tävlingstillfälle per månad hörde till vanligheterna då.

För att bli klubbmästare i rally 1975,
fanns det 14 deltävlingar att ställa upp i. Tre SM-deltävlingar på ett år och fyra nationella
rallytävlingar på en månad inger också respekt. Numer är verksamhet nere på en mer
normal nivå. Idag är Östersunds Motorstadion navet i klubbens verksamhet. Området
började bebyggas 1981 och har idag banor för folkrace, rallycross, gocart, miniracing och
rundbana för MC. Dessutom finns många olika servicebyggnader och samlingslokaler.
Tyvärr så finns idag mycket litet med dokumentation från klubbens första 37 år. I samband
med en brand 1961 förstördes alla tävlingshandlingar. Det enda som återstår från den tiden,
är mötesprotokollen som förvarades hemma hos ordförande Gordon Brohlén. Följande
resumé är hämtad från dessa protokoll.
JMK var inte ens halvåret gammal, när första tävlingen kördes. En tillförlitlighetstävling över
185 km som avslutades med backtävling från Vallsundet upp till Frösö kyrka. En intressant
notering från första årens verksamhet, var tävlingarnas längd. Ofta var det 25-30 mil som
skulle köras. Rekordet tar nog tävlingen den 3 mars 1929 som var hela 45 mil lång på
förmodligen inte allt för fina vintertävlingar. Det var säkert ordentliga strapatser, då
deltagarna inte var allt för rutinerade. Yrkeschaufförer räknades som proffs och fick inte
delta i tävlingarna. I början av trettiotalet, fick JMK känning av allt bistrare tider.
Medlemsantalet sjönk och årsavgiften sänktes från 10:- till 7:-.
1934 var det så dags för klubbens första jubileum. 10 år skulle firas. Då festades det till
ordentligt. Så ordentligt att inte bara alla flaskor tömdes, utan även klubbkassan. Detta
innebar att verksamhet låg nere under 1935, på grund av stora likviditetsproblem.
Naturligtvis så låg verksamheten nere även under andra världskriget. 1947 är det så dags för
uppstart igen. 33 bilar och motorcyklar startade i först OT-tävlingen. OT stod för orientering
och tillförlitlighet. Året därpå var det premiär på biltävling Östersunds Travbana och även
inledningen på ett trivsamt samarbete mellan motor-och travfolk.
JMK arrangerade större och större tävlingar. Klubben växte snabbt, då det fanns ett stort och
grundmurat motorintresse i länet. 1954 var det så dags att bilda underavdelningar ute i
länet. I Strömsund bildades MK Norra, Sveg fick MK Södra och i Hammarstrand återfanns MK
Östra.
En kort period fanns verksamhet även i Funäsdalen och Sikås. Lokalavdelningarna var
väl så verksamma som moderklubben. Tävlingarna Kärleksstigen, Härjedalsbrickan,
Luciajakten och Tjuvfiskarslingan var klassiska OT-tävlingar som sköttes av
underavdelningarna. Storsjöpokalen och LT-trofén var renodlade bilorienteringar som
moderklubben ansvarade för. Pokalen kördes första gången 1952 var många gånger
deltävling i SM. Tävlingen gick i graven 1991. Då som finaltävling i Nordiska Mästerskapen.
Under femtiotalet bidrog JMK stort till att KAKs Midnattssolsrally blev en mycket populär
tävling. Ofta var start eller mål förlagt till Östersund. Sporrade av framgångarna med den
tävlingen, började klubben planera ett eget stort rally. Efter några års förberedelser, kunde
tävlingsledaren Gordon Brohlén bjuda in till premiärtävling för Jämt-Rallyt 1961. Succé direkt
och året efter var det dags för SM. Tävlingen kördes årligen fram till 1972. 1973 behövdes
som planeringsår, för jubileumsåret 1974 ingick Jämt-Rallyt som deltävling i European Rally
Championship. Med hela 45 mil specialsträckor i tävlingen och endast 80 startande, blev det
ett ordentligt ekonomiskt bakslag. En kommunal förlustgaranti på 50 000:- räddade klubben
från konkurs. Tävlingen blev mycket dock mycket omskriven. För första gången i Sverige, var
det direktrapportering av tider från specialsträckorna och databaserad resultatredovisning.
Lite kuriosa från den tävlingen var en märklig stallorder för att utse totalsegrare. Stig
Blomqvist och Per Eklund var då mycket överlägsna i sina Saab V4:or. Saabs tävlingschef
Bosse Svanér kunde ha lite roligt och bestämde att den som låg tvåa vid halvtidsuppehållet,
fick åka resten av tävlingen på samma omgång Dunlop-däck. Stig var några sekunder efter
Per vid uppehållet i Österström och var därmed chanslös på totalsegern.

Under 70- och 80-talet utnyttjades JMK flitigt av Svenska Bilsportförbundet som SM-
arrangör. Vid 23 tillfällen var klubben ansvarig för mästerskapstävling i rally, backe,

bilorientering eller isracing för bilar. Lägg därtill VM-kval och SM-deltävlingar i isracing för
MC, så förstår man att vissa saker blev lidande i klubben. Tex medlemsvård. Det resulterade i
en hel del avknoppningar från klubben. Klubbar bildades i Föllinge, Stugun, Krokom och
Offerdal. Under en kort tid fanns det klubbar även i Gimdalen, Revsund och Järpen. Mer om
dessa klubbar på annan plats.
Som tidigare nämnts, så kördes i JMKs regi många rallytävlingar under ett verksamhetsår.
Många levde bara så länge namnsponsorerna var villiga att betala. Tävlingarna som alltid var
återkommande var Jämt-Natta, Nuttevalsen och Kanonrundan.
Jämt-Natta kördes första gången 1966 och då i samarbete med MK Nordjämten. Åke
”Bryggarn” Andersson från Uppsala segrade. 1968 var tävlingen ett riktigt mastodontprov.
Totalt 45 mil med halvtidsvila i Strömsund. Nu kördes inte de tre sista sträckorna då
tävlingsfältet var rejält försenat. Funktionärerna blev less på att vänta och åkte helt sonika
hem. Ganska fårståligt, då första bil kom till slutmålet i Östersund kl 3 på morgonen. 1986
ingick Jämt-Natta som deltävling i JSM. Tävlingen har ofta körts samma helg som Svenska

Rallyt. Då är det naturligt att flesta segrarna kommer från distriktet. Hasse Hansson är bäst
med sex vinster.
Även Nuttevalsen såg dagens ljus 1966. Premiärsegrare var Edvin Larsson i trimmade
klassen och Kjell Hellgren i standardklassen. Båda två körde för JMK. Tävlingsnamnet är
säkert lite märkligt för många. Så här ligger det till. På sextiotalet fanns det mycket populära
TV-programmet Hylands Hörna. John Elfström, mera känd som Åsa-Nisse, var en
återkommande gäst i i programmet. John gjorde en roll som ”Nutte” i Hörnan. Fler av
tävlingens sträckor kördes runt Aspås och då John Elfström har sina rötter i Aspås, ja då
förstår ni hur tävlingen fick sitt namn. När John ”Nutte” Elfström blev medveten om att en
rallytävling uppkallats efter honom, då skänkte John ett vandringspris till snabbaste förare
på specialsträckan som gick i närheten av hans barndomshem. Första inteckningen togs av
Gunnar Olsson, JMK. Sten-Erik Eriksson från Sundsvall blev först till tre inteckningar och tog
priset för gott. Längsta tävlingen kördes 1980. Roland Jonsson och Låbbas Berggren hade
snickrat ihop en bana med 19 st specialsträckor. Ingemar Strömberg från MK Nordjämten,
segrade i mastodontprovet och hade en körtid på över 2,5 timmar över de 18 milen
specialsträckor. Ingemar fick fyra tävlingsdäck i förstapris. En liten tröst för Ingemar som kört
slut på åtta däck under tävlingen.
Sandström & Ljungqvist gjorde under en femårsperiod en ekonomisk storsatsning på
tävlingen. Nuttevalsen blev snudd på en riksangelägenhet för Sveriges rallyförare. Ingen
annan enskild rallytävling hade så generöst med prispengar som Nuttevalsen. Det
resulterade i högkvalitativa startfält med många deltagare ur den yppersta eliten. Senaste
och upplaga nr 36 av Nuttevalsen avgjordes 2008 i Rissna. Sten-Erik Eriksson och Jörgen
Edholm, Stuguns MK, är bäst med sex totalsegrare var i tävlingen. Flitigaste deltagare är
Stefan Jonsson, JMK, med trettio år i Nuttevalsens spår.
Kanonrundan är den tävling som rent ekonomiskt betytt mest för JMK. En kort tävling med
relativt små förberedelser och billiga omkostnader på Grytans Skjutfält. Tävlingen hade alltid
stora startfält och drog mycket publik. Lågt räknat gav tävlingen ett netto i snitt på minst 25
tusen/tävlingstillfälle. Kanonrundan kördes 31 gånger innan Försvarsmakten satte stopp för
rallytävlingar på skjutfältet 2003. Med andra ord, så har tävlingen dragit in mellan 3⁄4 och 1
miljon kronor till klubbkassan. Göran Westman var upphovsman till Kanonrundan som
kördes första gången 1973 och då med Roland Haglund som segrare. Sen handlade det
mycket om Hasse Hansson. Mellan 1975 och 1995 segrade Hasse 13 gånger och det i en
mängd olika bilmärken.
1994 är ett år som satt många spår i länets och även svensk rallyverksamhet. JMK fyllde
jämna år och skulle fira det med någon form av jubileumstävling. Då var det 30 år sedan
Svenska Rallyt till Midnattssolen senast kördes och det tillsammans med JMKs 70 år, blev en
perfekt anledning att jubilera. Det tyckte även vägverket och upplät för första gången sedan
1967, allmänna vägar för rallyändamål. Tävlingen döptes till Midnattssolsrallyt i Jämtland
och var en deltävling i Klassiska Rallycupen. Tänk att återigen få köra Husås-Anviken. Sylvia
Österberg, PI Valfridsson och alla övriga deltagare var lyriska vid målgång. Vägverket tyckte
tydligen att JMK skötte sig, för sedan har det varit relativt enkelt att få utnyttja allmänna
vägar i samband med mästerskapstävlingar.

Sture Persson

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.